Veckan

I måndags var en stor dag. Då blev A 1 månad! Och hans pappa fyllde 28år. 

 Dessa kläder hade han på sig under kalaset. På kalaset va hans farmor, farfar, faster och hunden.  A hade varit ledsen och gnällig hela måndagen. Tänkte att det är väl en växlar period eller för att han flaskmatas.. Men på tisdagen bröt en förkylning ut. Vi har kört med snorsug och bröstmjölk för att snoret ska försvinna. Han har kunnat äta bra under tiden och sovit helt okej på nätterna. Fast då på mig eller tätt intill. På dagarna har han mest sovit. Samma där, på mig eller tätt intill. Annars har det kommit krokodiltårar och jag är övergiven gråtet.  Få är det bökigt när man är ensam och måste ner för att fixa hans mat. Men men. Allt går! Fast jag måste erkänna att kl 05 varje morgon när han gråter som en tok, så högt att det slår lock för öronen, känns det nära till sammanbrott! Jag är helt imponerad av alla som har barn med kolik. Att ni orkar! Så imponerande! 

Det bästa med de här dagarna är att vi har gosat massor!! Och jag har sluppit tvätta. Han är så varm. Även innan förkylningen. Men nu ännu värre, så han har inte haft några kläder på sig att spy ner. 

Tycker oxå att han spyr mindre nu när han bara fått ersättning och ingen pumpad bröstmjölk. De få klunkarna bröstmjölk han svalt de senaste dagarna har han fått upp ganska snart igen. 

Bara för att vi köpt en elektrisk pump för att försöka få igång produktionen igen. Men tycker snarare att den minskat. 

Konstigt det där. De första dagarna hade jag för mycket.. Så han inte orkade äta upp allt o säkert på grund av det så minskade det.. O då för mycket så han inte längre blev mätt. 

Jaja, tur att det finns ersättning! 

Nu kom M hem. Hoppas att han får stanna hemma ända till sent ikväll. Men det är väl ingen risk.. Igår hann han precis komma hem så ringde telefonen o det va dax att åka o jobba, o sen ingen mening med att komma igen. Känner mig nästan som en ensamstående förälder då han bara jobbar. 

Jag bara ÄLSKAR dessa små söta rynkor på ryggen!