Hur gör ni för att bli av med tråkiga känslor?
Just nu så sväljer jag tårarna och ler ett fejkatleende, precis som jag fått lära mig och som jag alltid gjort. För ler man så är man glad! Eller?
Kan man inte vara en förebild
så kan man alltid vara
ett avskräckande exempel!
Hur ska man kunna bli glad om man inte minskar sorgen först?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar